Datum: 060819 Tid: 50:30 Sträcka: Midnattsloppet (10km)
Jag måste först be mina trogna besökare om ursäkt för att bloggen inte har uppdaterats på väldigt länge. Det beror inte på att jag inte har joggat något på sistone utan på att jag under sommaren befunnit mig på Storboda strax norr om Stockholm, träningsmöjligheterna har varit goda men jag har inte haft tillgång till internet och därför inte kunnat skriva om fina löprundor i den uppländska naturen. Tyvärr har löprundorna under sommaren hänvisats till lunchtid och det har varit väldans varmt och svettigt men det har ändå gått ganska bra att hålla igång så jag har trots allt haft en ganska bra uppladdning inför midnattsloppet.
Midnattsloppet var min första tävling det här årtusendet och det överlägset största arrangemang jag deltagit i med över 16000 deltagare. Jag hade hoppats på att springa på sub 50 men valde att springa i grupp 3 för att inte vara i vägen för snabbare löpare. Tyvärr var jag nog ganska ensam om att tänka på detta sätt och första biten på ringvägen gick i promenadtempo. Jag förvånades lite av att jag lång in i loppet sprang om löpare som var uppenbart långsammare än jag själv och även om jag såklart också blev omsprungen en del ägnades en stor del av loppet att sick-sacka fram mellan långsammare löpare. Nu ska jag inte framhäva mig själv för mycket – jag är trots allt ingen snabb löpare men det vet jag om och anmälde mig därefter – men till nästa år ska jag försöka komma in i en tidigare startgrupp.
Arrangemanget i stort tyckte jag var mycket lyckat, välorganiserat med trevliga speakers och söta flickor längs banan. Roligast var nog att springa Götgatan med de tutande taxichaffisarna och den lilla sträckan upp mot mosebacke där UV-ljuset fick t.o.m. mina gamla dojor att glöda. Banan i sig kändes snabblöpt och lite lagom varierande, de tuffa backarna som det varnats om innan gick rätt fort att stega upp för och andra halvan av loppet gick bara några sekunder långsammare än första halvan trots att det är mer kuperat. Enda arrangemangsmissen var nog på upploppet där de hade placerat en opinionspoll om trängselavgiften i form av en båge under vilken man kunde välja att springa under Ja eller Nej, men för att springa under Nej var man tvungen att kliva lite ur det snabbaste spåret mot mål. Jag insåg att jag inte skulle fixa en tid under 50 och valde omvägen. Fixade tyvärr inte heller en plats bland de 3000 bästa men loppet gav definitivt mersmak och det kommer nog fler lopp under hösten, om ett par dagar går anmälningstiden till S:t Eriksloppet ut…
Jag måste först be mina trogna besökare om ursäkt för att bloggen inte har uppdaterats på väldigt länge. Det beror inte på att jag inte har joggat något på sistone utan på att jag under sommaren befunnit mig på Storboda strax norr om Stockholm, träningsmöjligheterna har varit goda men jag har inte haft tillgång till internet och därför inte kunnat skriva om fina löprundor i den uppländska naturen. Tyvärr har löprundorna under sommaren hänvisats till lunchtid och det har varit väldans varmt och svettigt men det har ändå gått ganska bra att hålla igång så jag har trots allt haft en ganska bra uppladdning inför midnattsloppet.
Midnattsloppet var min första tävling det här årtusendet och det överlägset största arrangemang jag deltagit i med över 16000 deltagare. Jag hade hoppats på att springa på sub 50 men valde att springa i grupp 3 för att inte vara i vägen för snabbare löpare. Tyvärr var jag nog ganska ensam om att tänka på detta sätt och första biten på ringvägen gick i promenadtempo. Jag förvånades lite av att jag lång in i loppet sprang om löpare som var uppenbart långsammare än jag själv och även om jag såklart också blev omsprungen en del ägnades en stor del av loppet att sick-sacka fram mellan långsammare löpare. Nu ska jag inte framhäva mig själv för mycket – jag är trots allt ingen snabb löpare men det vet jag om och anmälde mig därefter – men till nästa år ska jag försöka komma in i en tidigare startgrupp.
Arrangemanget i stort tyckte jag var mycket lyckat, välorganiserat med trevliga speakers och söta flickor längs banan. Roligast var nog att springa Götgatan med de tutande taxichaffisarna och den lilla sträckan upp mot mosebacke där UV-ljuset fick t.o.m. mina gamla dojor att glöda. Banan i sig kändes snabblöpt och lite lagom varierande, de tuffa backarna som det varnats om innan gick rätt fort att stega upp för och andra halvan av loppet gick bara några sekunder långsammare än första halvan trots att det är mer kuperat. Enda arrangemangsmissen var nog på upploppet där de hade placerat en opinionspoll om trängselavgiften i form av en båge under vilken man kunde välja att springa under Ja eller Nej, men för att springa under Nej var man tvungen att kliva lite ur det snabbaste spåret mot mål. Jag insåg att jag inte skulle fixa en tid under 50 och valde omvägen. Fixade tyvärr inte heller en plats bland de 3000 bästa men loppet gav definitivt mersmak och det kommer nog fler lopp under hösten, om ett par dagar går anmälningstiden till S:t Eriksloppet ut…

